Fornminnen

Köpingstrakten är rik på fornminnen. Här finns tusentals lämningar från flera olika tidsåldrar bevarade. Här har du möjlighet både att bestiga Ströbohög, landmärket från järnåldern, och att upptäcka häftiga hällristningar från bronsåldern.

Ströbohög – Forntida kungagrav eller en jättes verk?

Ströbohög är ett av Köpings mest älskade landmärken. Högen är antagligen en kungagrav från yngre järnåldern. Nära högen har det hittats ett likarmat spänne av brons, eldstål, glaspärlor och lerkärlsfragment.

Runt Ströbohög fanns även flera mindre gravhögar och gravfält. Ströbohög är en av Västmanlands förnämsta gravhögar och är av samma typ som Uppsala högar. Gravhögen är cirka 35 meter i diameter och var ursprungligen högre än dagens som är cirka tio meter.

Ströbohög

Ligger Anund i högen?

Det sägs att den legendariske sveakonungen Anund grundade den närbelägna Strö kungsgård. Om den fornnordiska dikten "Ynglingatals himne heidom" syftar på Himmetaskogen finns det skäl som talar för att Anund omkommit i Himmetaområdet. I så fall hade det varit naturligt att konungens döda kropp förts till den närliggande Strö kungsgård för likbränning på Köpingsåsen.

Våldsam Köpingslek

Ströbohög är ett av Mälardalens fornminnen som benämns kungshögar. Kungshögarna ligger vid den forntida så kallade eriksgatan (den väg som kungen for genom landet) och i närheten av kungsgårdar. Beskrivningen stämmer på Ströbohög då Strö gård har varit kungsgård. På 1500-talet bodde fogden Peder Svensson där. Han blev ihjälslagen på Strö 1521 sedan han druckit sig berusad, lagt sig att sova i lakanssäng och överrumplades av fiender. Händelsen går under namnet Köpingsleken.

Ströbohög blev offerkast

I närheten av Ströbohög fanns under 1700-talet en så kallad offerkast för vägfarande. Förbi högen gick då som nu den viktiga förbindelsen mellan Mälardalen och Bergslagen. De vägfarande kastade en sten, pinne eller dylikt på platsen för att bli skyddade mot olyckor eller för att visa sin vördnad för gravhögen. Offerkaster bildades där någon förolyckats eller mördats. Det finns också vittnesmål om att det spökar vid platsen.

Sägner om Ströbohög

Det finns flera sägner och historier om Ströbohög.

Jätten som tog paus

En sägen berättar att en jätte gick genom tolvmilaskogen från södra Dalarna mot Mälaren. Han skulle täcka över Köpings kyrka så att kyrkklockorna skulle tystna. På vägen rann grus och sand ur ett hål i säcken han bar på ryggen. På så sätt bildades Köpingsåsen. Vid Strö stannade jätten en stund. Resultatet av denna paus blev Ströbohög.

Stugan och draken

Enligt en annan sägen, som skrevs ned 1667, finns det en stuga av ekvirke inne i högen där ljus brinner ibland. Ekstugan kan vara symbol för forntida konungs gravbål.
Asaguden Oden förvarade enligt sägnen sitt guld och gods i högen och nyckeln till skatten lade han i ett berg han skapade, Nyckelberget, sydost om Ströbohög. En drake hämtades hit för att vakta skatten. Draken bor i Nyckelberget och kallas därför Nyckelbergsdraken.

Sägnen om draken i högen har troligen tillkommit efter att forntida kungar begravdes i hög med full rustning, häst, vapen, värdefulla saker och pengar. Man sade då att "draken låg på guldet". Kanske för att förhindra att någon skulle få idén att gräva fram rikedomarna.

Häljesta hällristningar

I Häljesta utanför Munktorp finns den största kända hällristningssamlingen i Västmanland. På håll ser berghällarna inte mycket ut för världen, men när du kommer närmre så visar sig något helt annat. Ta dig tid och titta riktigt noga! Här finns mängder av inknackade figurer och tusenåriga bilder som kittlar fantasin och får tankarna att sväva iväg.

Häljesta hällristningar

Häljesta hällristningar

Häljesta hällristningar, som upptäcktes på 1950-talet, härstammar från bronsåldern (1 500-400 före Kristus). När ristningarna gjordes var fälten nedanför en vik av Mälaren. Här uppe på hällarna finns nästan 500 figurer, bland annat skepp, människofigurer, ringfigurer, fotsulor, djurfigurer, ett 40-tal älvkvarnar och 239 skålgropar. Här finns flera ovanliga motiv, bland annat plöjningsmotiv, en bågskytt och ett annars okänt rutmönster som man tror symboliserar åkermark.

Fornborgar

Trakten kring Köping är ovanligt rik på fornborgar, inom en mils radie finns 14 stycken. Många fornborgar byggdes under folkvandringstiden, 400-500 e Kr, en orolig tid då borgarna behövdes som tillflyktsplatser och försvar. De låg ofta utmed viktiga vägar och vattendrag där de användes som bevakningsvärn och försvarsanläggningar.

Skoftesta skans

Skoftesta skans är en av de största fornborgarna i Västmanland och en av få där arkeologiska fynd hittats. Borgen sticker ut med sina tre ringmurar som tillsammans är över 900 meter långa.

Vid utgrävningar inne i borgen hittades vävtyngder, lerkärlsbitar, en bennål, en glaspärla och järnbitar.

Skoftesta skans

Skoftesta skans

Korslöt Skans

Fornborgen vid Korslöt skans består av en för- och en huvudborg med ingångar. Den är 220 gånger 130 meter stor och omgärdad av 500 meter långa stenmurar. I sydväst och öster avgränsas fornborgen av ett brant stup, något som förstås var riktigt svårforcerat på sin tid.

Korslöt skans

Korslöt skans

Visberget

Visberget är en fornborg med en yta på 100x65 meter och dubbla, mycket höga vallar. Visbergets fornborg var omtalad redan på 1600-talet och tillhör kategorin tillflyktsborgar.

Visberget

Norsa gravfält

Norsa gravfält är ett av Västmanland två båtgravfält. Området är 150x50 meter stort och här hittar du cirka 50 fornlämningar. Här kan du se ett tjugotal runda stensättningar som markerar båt- eller kammargravar. Fynd visar att gravfältet är från yngre järnåldern.

Ovanligt gravfynd i Norsa gravfält
1963 hittade arkeologerna ett ovanligt fynd i Norsa gravfält. En ung flicka, troligen en hövdings dotter, hade gravsatts här under 700-talet efter Kristus. Vanligtvis var det bara hövdingar och män med hög status som begravdes på båtgravfält. Flickan låg på en slags bår i en förmultnad träbåt som troligen var sju meter lång och cirka 0,85 meter bred. Nitarna som hållit ihop däckplankorna fanns kvar. Båten var troligen byggd i klinkteknik som man vanligen förknippar med vikingatidens båtbyggeri. I graven hittades bland annat en knapp till ett ryggknappsspänne, pärlor, beslag, skärvor av lerkärl och enstaka textilrester.

Köpings Turistinformation